Samspelet mellan musik och bildkonst ger oss spännande inblickar och en fördjupad förståelse för århundraden när det moderna Europa börjar ta form.
Musiken ger en levande röst åt tysta målningar och byggnader. Bildkonst och litteratur kan å andra sidan berätta om hur och var man sjöng och spelade.
Samtidigt gäller det att vara kritiskt på sin vakt: vad är verklighet och vad är symboler och propaganda?
1: Romansk konst och notskriftens genombrott
Den tidiga europeiska medeltiden blandar ingredienser från Rom och Bysans och ger så småningom den enskilde konsthantverkaren – och musikern – en ny roll: hos Peter Abélard, de occitanska trubadurerna och abedissan Hildegard av Bingen.
2: Gotisk konst – att sträva mot skyn
De mäktiga gotiska katedralerna är stolta manifestationer av ny teknik där skulpturer och fönstermosaiker speglas i den nya musikens sinnrika rytmiska figurer över gudomligt långa toner. Men har musikerna Léonin och Pérotin något gemensamt med skulptörerna Pisano?
Europa drabbas av den stora digerdöden men repar sig snabbt och ger utrymme åt en blomstrande världslig konst och musik, i både Italien och Frankrike: hos Giotto, Petrarca och Boccaccio liksom hos musiker som Philippe de Vitry, Machaut och Landini.
4: 1400-talet – ”medeltidens höst”?
1400-talets ledande musiker Binchois och Dufay prisas för sin ”engelska sötma: precis som bildkonstnärerna Fra Angelico, Filippo Lippi och van Eyck balanserar de mellan traditionell symbolik, stram form och en ny känslosamhet.
Harmoniska proportioner och klassisk balans – men med stråk av inre oro – hos Rafael, Tizian, Michelangelo, som precis som sina kollegor i musiken Josquin och Isaac blir efterfrågade internationella stjärnor.
6: Manierism och motreformation: på gränsen till barock
Den katolska kyrkans svar på Luther och de andra reformatorerna blir att satsa på storslagna och dramatiska uttryck, men också på det intensivt personliga: hos målare som Tintoretto och Caravaggio liksom hos musiker som Monteverdi och Gabrieli.