Alla tiders mästersångare
I oktober 1967 stegade Rafael Kubelík in i Herkulessalen i München för att spela in Wagners Mästersångarna tillsammans med Thomas Stewart (Sachs), Gundula Janowitz (Eva), Sándor Kónya (Walther), Franz Crass (Pogner), Gerhard Unger (David), Thomas Hemsley (Beckmesser) och Birgitta Fassbender (Magdalene) och sitt ”husband”, Bayerska Radions symfoniorkester med kör.
Meningen var att det skulle bli en skivutgåva på Deutsche Grammofon, men tydligen uppstod oenigheter om rollbesättning och kontraktsvillkor, så inspelningen hamnade i malpåse.
Den sändes visserligen av Bayerska radion – passande nog precis vid midsommar 1968, och lär ha cirkulerat ett tag som 5LP-box på Bayerska radions egen etikett. Men sen kom det att dröja nästan trettio år innan den blev allmänt tillgänglig, då i CD-utgåvor på flera mindre bolag (Myto, Calig och senast Arts Archives).
Kubelík får sina bajrare att spela med dramatiskt bett när så krävs, men framför allt med en transparent luftighet, som ger utrymme åt sångarna att både blomma vokalt och att mejsla ut sina karaktärer. Det låter ovanligt mycket som en komedi, om än oundvikligen – det är ju Wagner, trots allt – en rätt tungfotad, filosofiskt pretentiös och självrättfärdigande sådan. Och genom alltihopa lyser Kubelíks trademark, den humanistiska värmen, som får t.o.m. Thomas Hemsles Beckmesser att framstå som sympatisk i all sin ömklighet.
”A Meistersinger for the Ages” skrev Classics Today. Det är bara att hålla med.
(Min Myto-utgåva bjuder dessutom på en bonus i form av fem välrestaurerade, men dåligt dokumenterade, scener inspelade på 1920- och tidigt 30-tal med Franz Völker, Lauritz Melchior och Alexander Kipnis. Det gör inte boxen mindre intressant.)